TOTAL FÖRSTÖRELSE

Jag tittade oförstående på mobiltelefonen och försökte att förstå vad smset som precis kom upp på skärmen betydde.

"Vi måste prata."

I tre år hade vi pratat varje dag, det hade aldrig varit några problem alls med våran relation och jag kunde inte förmå mig att förstå vad det var för fel nu. Vi bestämde dag, tid och plats över ett par meddelanden till - jag vågade inte prata ifall det var jag som hade gjort något dumt. Att höra en arg röst i andra änden var verkligen det sista jag ville. 

Då ingen av oss hade tid några dagar framåt så blev det först på torsdagen. Smset kom på måndag morgon. Jag kunde inte sova, inte tänka, inte äta och inte bete mig normalt. All kraft gick åt till att försöka analysera vad som möjligen kunde ha kunnat hända på en så kort tid. 

Tre sömnlösa nätter senare var det dags. Jag steg upp från sängen och betraktade påsarna under mina ögon i pigtittaren på byrån intill. De var onaturligt lila, samtidigt som ögonen var mer blodsprängda än någonsin förut. Innan jag gick till toaletten tog jag en omväg till köket och hämtade en matsked. Medan jag tog ut håret ur den strama tofsen som jag alltid sover med så lät jag skeden ligga i kallvatten för att sedan kunna sätta den under ögonen. Påsarna drog ihop sig en aning och jag kände mig genast mer redo. För säkerhetens skull så packade jag ner mina RayBan aviators i väskan, att se besvärad ut vid träffen var inget alternativ.

Vi möttes i stan - vid det ack så välkända fiket som vi alltid brukade ta en eftermiddagsfika på om det var någonting som stod snett till i våra liv. Jag kunde inte undgå att tänka att det här kunde vara den absolut sista gången vi sågs tillsammans vid just det här fiket.. Alla traditioner kommer att brytas, ingenting kommer att vara sig likt.

Förberedd på det absolut värsta satte jag mig ner på stolen mittemot honom. Jag försökte dölja mina skakningar så gott jag kunde men med tanke på den känsloladdade blicken han gav mig lyckades jag nog inte alltför bra.

-Hur är det? frågade han. 

-Ja, det har väl varit värre, svarade jag och försökte skratta till så att jag inte skulle verka så förstörd.

-Jag tänkte inte besvära dig särskilt länge utan kommer att lägga korten på borden med en gång, vi har pratat såpass länge och jag känner mig rätt säker i min sak. Det är såhär att jag gillar dig, mer än som vän.

Med de orden rasade min värld. Han hade lyckats åstadkomma total förstörelse men samtidigt ett helt nytt ljus inom loppet av några sekunder. Det kanske inte var oväntat, då mina vänner alltid sa att det kommer att hända förr eller senare med tanke på den nära relationen vi hade - men det var mer rakt än vad jag någonsin hade väntat mig. 

-Du är medveten om att vår relation aldrig kommer att bli som förut efter de där orden?

Jag försökte skaka orden av mig, var alldeles för rädd för att erkänna för mig själv att jag innerst inne kände samma sak. Ändå satt de hårt inpräntade huvudet, och det var allt jag kunde tänka på.

Då jag alltid har varit emot att förstöra vänskap med trams som kärlek så tog det emot till en början, men ändå var steget från vän till flickvän lättare än någonsin för mig. Genom hans öppenhet blev övergången den mest naturliga jag har upplevt och genom vår nya relation åstadkom vi en ny form av perfektion.