Trött. Orkeslös. Jag har vaknat fyra gånger inatt, varannan timme ungefär. Tror det beror på regnet, under september har det varit regnrekord i Norrbotten och det var inte direkt oväntat, men det resulterar ju i att det inte är alltför kul att gå ut. Sedan jag kom hem till byn i tisdags har det inte blivit mycket andra aktiviteter än ett par löprundor samt den omtalade golfrundan. Jag har istället valt att sätta mig ner iklädd mjukisbyxor och fleecetröja och fundera riktigt hårt över framtiden. Jag har en chans att komma in och göra någonting jag vill, men tiden är knapp och brevet måste skickas in nästa vecka. Efter att ha velat fram och tillbaka samt kollat alla möjliga andra möjligheter (läs: en nödutväg) så har jag bestämt mig för att i alla fall prova. Blir jag nekad så blir jag, det är ju inte mer än så. Man kan alltid försöka igen om ett halvår.
Nu har jag duschat bort all skam ur kroppen och förberett mig inför en normal fredagskväll. Jag ska bege mig till en vän för lite matlagning, prat och filmtittande. Det känns bra att bryta lite mönster, att inte spendera varje fredag på samma sätt som jag har gjort de senaste två åren. Istället beger jag mig tillbaka till Piteå imorgon för att skriva, kramas och förhoppningsvis få lite motivation. Min kamera ligger där också, jag lämnade den helt ensam i lägenheten för att jag inte orkade ta med alldeles för mycket saker hem - något jag ångrar såhär i efterhand. Tur att det är mindre än 24 timmar kvar innan det kära återseendet.
(Förresten, varför vill Google Chrome rättstava Norrbotten till Porrbotten?)
sv: ååh tack så mycket, fick den faktist av min gulliga pojkvän :)
SvaraRadera