Måndag morgon. Vaknar med ett ryck i sedvanlig ordning. Jag tar några djupa andetag och drar fingrarna genom håret som är flätat i tre stora flätor. Det är fortfarande blött sedan gårdagens dusch. Känner att det luktar lite unket och tänker att jag måste städa, jag ska passa på att skura också för att få hela rummet att dofta citrus.
Fötterna nuddar det kalla golvet och jag vill egentligen bara dra tillbaka dem, säga "okej, nu är det för kallt för att vara uppe" och lägga mig under täcket igen. Men jag trotsar de inre protesterna och tassar försiktigt över det solblekta trägolvet.
Letar efter morgonrocken men den finns ingenstans, så jag ger upp och sätter mig istället i en fåtölj för att skriva upp veckans planeringar och måsten. Strukturerar jag inte min vecka så får jag aldrig någonting gjort. Fåtöljen knarrar när jag lutar mig framåt för att greppa min lilla rosa anteckningsbok. Jag öppnar den och ser att det inte är alltför många sidor kvar, det första jag skriver är alltså "köpa ett nytt anteckningshäfte."
Jag tror inte på en schemalik planering förutom när tider är bestämda, så jag skriver oftast en lista över saker som måste göras under veckan och någonting "bra" som jag kan unna mig om jag lyckas följa planeringen. Oftast misslyckas jag eftersom spontana saker såsom sällskap av vänner kommer ivägen, men för mig är det positivt att få någonting konstruktivt gjort och sedan ha några dagliga motionsrundor inplanerade.
